Bästa tidpunkten att plantera ett träd på var för 20 år sedan, näst bästa är i dag.
Ger man verkligen upp när man låter någon vara som de är? Trodde när jag var liten att man bara kunde må bra om man var normal, vad nu normal är, och tyckte synd om de som inte var lika som alla andra. Hur länge har jag inte gått och burit på detta, i en vanställd bild av verkligheten. Vi är inte lika, så mycket vet jag och visste redan då. Men var det säkert att jag verkligen mådde bättre än min syster som inte alls var som alla andra, bara för att jag var mer normal? Förmodligen då hon blev mobbad och vid andra ganska hemska upplevelser hon hade i livet, men annars. Hon hade sannolikt en lika lycklig barndom som jag, kanske till och med bättre för hon bekymrade sig mindre.
Minns ännu hur jag gjorde henne fin till en festlighet hemma, hon var så snygg =) men sedan ville hon inte tvätta bort sminket för hon gillade inte att tvätta sig... Vilket var sveket, eller var det verkligen ett svek när jag inte gjorde det igen? Då tyckte jag det, för jag tyckte hon förtjänade att vara "normal" och är man normal tonåring så målar man sig och gör sig fin när det kommer främmande. Eller hur, för mig tog det en evighet att fatta, att den som visste bäst det var Gea. Om jag inte duger som jag är, då är den som jag inte duger hos inte tillräckligt stor som människa. Jag trodde jag gav upp när jag inte gav henne det stöd hon förmodligen inte ens ville ha. Hon var i allra högsta grad normal ur hennes perspektiv :)
Fick ju som hemläxa att öva på känslor, dvs låta dem vara och inte resonera bort dem, de "dåliga" alltså ;) Det är en svår övning som jag först, som det ofta är, inte riktigt förstod. Förstår kanske fortfarande inte, men har ett nytt perspektiv på läxan och tror mig också finna lite fler nyttigheter med den. Som vanligt önskar jag att jag hade fått lära mig långt mycket tidigare... då kanske min omgivning hade haft det lite lättare ;)
Det blev lite häst idag, öva släpp i hagen med Santé... lyckades uselt för jag gjorde ett misstag/slarvade och iväg stack han i en faslig fart. Gör om gör rätt :) och det fungerade. Den största vinsten var en nyvunnen inställning... ja, det blev fel, ingen skada skedd, gör bara igen... så skönt att slippa slå på sig själv och tycka klantskalle mm mm. Kanske börjar jag så smått bli min egen kompis ;)
Avstämning för ridsportaffärens månadsförsäljning... ibland är statistik och siffror oerhört roligt att följa upp. Slog budgeterad omsättning =) men än roligare är det när kunder ringer och tackar för bra service och fina saker =)
