Ingen demonstration

för mig idag :) faktum är att jag har inte ens sett en första-maj-demonstration på nära håll, inte ens på långt håll ;) Om jag skulle demonstrera så är det för vår rätt att använda hästen för ridning... Kan tycka att debatten över hästars väl och ve när det kommer till just ridning går över styr. Att hänga ut de som för många är stora förebilder och som sköter sina hästar med största omsorg gör mig besviken, hur många kurser jag än har gått. Kanske det delvis är därför, NLP har fått mig att inse att inga argument når den som inte vill, på något plan, varför en debatt blir alla sidors förlorare.

Några skriker högt att det är djurplågeri, hästar är inte gjorda för ridning... och ja, det är de inte. De är bytesdjur som inte har så mycket annat syfte än att ätas. Fast med tanke på Findus och Dafgårds köttskandal så är det inte heller det vi vill använda dem till. Att släppa våra domesticerade hästar fri i vårt klimat är inte heller riktigt rådigt och djurvänligt.

Att använda dem som tävlingsredskap, nej fy för den lede... inte det heller. De skickligaste ryttarna är för grymma för de utnyttjar hästarna för egen vinning. Hur är det då med de oskickliga, okunniga eller bara nybörjare och var går gränsen? Vilka är de största plågoandarna? Fast det spelar inte så stor roll eftersom all ridning är dålig enligt belackarna.

Det finns ett skäl till att hästen blev ett tamdjur och ett redskap för människan. Den lät sig tämjas.

Jag har haft förmånen att ha ett stort antal hästar, många är egna uppfödningar så jag har sett en stor mängd hästar från fölstadiet. Under alla dessa år har jag fascinerats utav den nyfikenhet som fölen visar och hur förhållandevis enkelt det är att lära dessa underbara djur både hanteringen från marken och sedermera att bli ridna. Min uppfattning är att de gillar att göra saker tillsammans med oss människor och utan det hade vi aldrig blivit så uppfyllda av vår gemenskap med dem. 

Såklart det finns goda och mindre goda ryttare som det finns goda eller mindre goda människor... Vill ändå påstå att alla jag känner älskar sina hästar och vårdar dem efter bästa förmåga precis som föräldrar gör med sina barn. Visst hästarna har inte fått välja (inte barnen heller), men i praktiken hur skulle det gå till? Kan dock konstatera att vissa hästar och ryttare passar betydligt bättre ihop än andra och för mig är det först då det skapas magi.

Att se den samhörighet och magin som riktigt skickliga ryttare och begåvade hästar utgör är fantastiskt. Att vägen dit inte är enkel innebär inte att det måste ske med våld även om det finns de som anser annat... Men oavsett vad man tycker så finns det betydligt större grymheter både i vår närhet och på långt håll med djur eller människor som borde få en större uppmärksamhet än detta ämne. Iallafall i min värld ;)

1 May 2013

Denna hemsida är byggd med N.nu - prova gratis du med.(info & kontakt)