Bästa tidpunkten att plantera ett träd på var för 20 år sedan, näst bästa är i dag.
men i morgon borde jag kunna vara hemma i tid, tid för att gå och lägga sig i rimlig tid, rimlig om man skall orka harva på morgonen nästa dag ;)
Förvånande lite besökare på rean, men blir ändå snabbt utplockat i storlekarna... Hade en hel del kunder som söker specifika produkter, där det blev beställningar istället, också bra :) Elin, Emilia, Erika, Karin och Anita tog hand om allt i markplan medan jag höll mig till butiken, skönast så... finns på plats men kan ändå ägna mig åt beställningar och iordningställande, funderande över nästa steg och förberedande för kommande händelser :) tror fördelningen är optimal, att jag sen kan känna ett visst besvär när det blir många människor på liten yta har inte med saken att göra =)
Innan butiken gjordes lite snabbpass, tre på töm... Don gick först, blir mer och mer liksidig, trampar också riktigt bra, tendensen till passage blir mer och mer befäst, men än så länge brukas inte allvar :) Santé är inte så förtjust över just den övningen, vilket innebär att vi nog behöver öva/leka lite till med det ;) och så Larus som tycker det är helt onödigt, kan själv ändå och att behöva ändra sig till att bli snabb är inget han förordar... blev bra till slut ;)
Ätandet blev kasst idag, kakor, kakor och lite mer kakor, för att variera sig och vara mindre förfallen blev det några korvbröd med Bregott... hur dåligt har man planerat då? På vägen hem var jag bara tvungen och köpa något att äta, något som i alla fall liknade mat... det blev en sallad :) I butiken var det rätt stimmigt, en kvinna lät mig gå före i kassan och kvinnan innan mig strulade så med betalningen, det tog faktiskt ganska lång tid... Kvinnan efter mig börjar vråla, -kan du inte skynda dig där frammne, -du har väl inte köpt hela butiken heller?, -så packa dig iväg, vi orkar inte ha sådana struliga människor här, så stick bara stick... Tänkte först, dom måste känna varann... kollar in den skrikande kvinnan som ser riktigt arg ut... tänker, eller inte. Men vem skulle agera sådär i en situation som denna, och hur skall jag förhålla mig till detta... tänker, jag ler och utgår ifrån att de driver med oss övriga, annars måste kvinnan nog söka psykvård och hur mycket vågar man le, utan att bli indragen i detta om kvinnan är så galen som hon agerar... tänker, det här är för bra för att vara sant och kan därför inte låta bli att roa mig högtidligt. De kände mycket riktigt varandra och gick glada ihågen vidare tillsammans... kunde inte motstå att roat säga - det märks att ni gillar varandra ;)
