Bästa tidpunkten att plantera ett träd på var för 20 år sedan, näst bästa är i dag.
kan vara dåligt överenstämmande med känslan och kanske som Johan Ifverson sa, 'det finns en köpare till alla hästar'... har man bara fallit för en häst så gör man avkall på sina grundläggande krav så länge som känslan övertrumfar förståndet ;) Ett av mina grundläggande krav, när jag köpte Volvon var att det skulle vara en bränslesnål diesel med bra komfort och skinnklädsel (lättare att hålla ren från hästlukt och hår) och vad händer nu... tokförtjust i en bensinare som fullständigt slukar drivmedel när man vill snabba sig vid omkörning eller från rödlysen ;) vid normalkörning ligger den under litern men vem kör normalt när tillfälle till så rolig körning ges??? Golfen, den är bara helt grym att titta på och att köra ska vi inte tala om... hade inte displayen talat om hur mycket bensin som går åt så fort man trycker till på gasen, hade jag gjort mitt bästa för att få behålla den =) Hade det varit en häst, hade den varit min nu, oavsett färg, tecken, kön, krämpor ;)
Glad att jag lyckades avhålla mig från att göra gårdagens ridning till en oproportionerligt stor besvikelse, ridning är verkligen som en berg och dalbana ibland, till och från, titt som tätt... mindre ofta nu ;) I dag blev det en uppåtdag i stället... startade med Roemer, den otroligt duktiga hästen gjorde 7, 7 och 11 byten i varje utan fel, orkar inte riktigt hålla kvar bjudningen men är grym ändå =) Santé som såg så trött ut i går eftermiddag fick göra ett halvpass, med den äran, gårdagen var inte förgäves ;) Gaidon fick gå på kandar och fungerade riktigt bra, till sist men inte minst, Larus som för tredje dagen kändes riktigt, riktigt bra =) Limone och Don fick slippa undan lindrigt i dag, bara hage ;)
Inte illa, Rolf-Göran fanbärare vid invigningen och Pessoa för Brasilien, inget dåligt uppsving för ridsporten :) När idrott blir så påtagligt som vid OS och jag hör om skador som våra fantastiska idrottsstjärnor drabbas av, hör hur dom sliter och pressar sig till max oavsett hur det känns så imponeras jag ännu mer men blir oxå mer medveten om vår inställning till skador på hästarna... vi blir förtvivlade och tror att vi skall ha som mål, att en häst är fullt frisk... finns det? Finns det en fullt frisk människa? tror inte det, och i så fall, hur skall det kunna finnas en fullt frisk häst? Bör vi eftersträva noll tolerans eller behöver vi fundera ut vad som är rimligt att arbeta vidare med... Naturligtvis är jag emot doping för att det kan missbrukas, men jag är än mer emot utdömning av hästar som har visat odefinierbar hälta under en viss tid... Veterinärerna borde enligt min mening arbeta mer emot idrottsmedicinens tanke (som jag uppfattar den) att hålla individen så frisk att den kan träna vidare och därigenom hålla sig frisk/friskare. Känner till så många fall där hästar går och presterar riktigt högt för att man har haft som mål att hålla dem på fötter och accepterat vissa skavanker, går inte med allt, vet det... men går med mycket =)
