kan verkligen vara som en bergochdalbana... ena stunden på top, nästa i botten och har man häst blir detta än mer påtagligt. Det måste finnas ett skäl till att vi är så fanatiska, vi hästmänniskor och jag vet att för min del är det ruset, ruset när man gör ett moment i ridningen eller på marken som bara är magiskt... Har aldrig provat droger och har svårt att tro att det ger än bättre kick ;) dessutom är nog chansen att hålla sig frisk och vital betydligt högre när man ägnar sig åt dessa magiska djur. Och om vi jämställer allt beroende med drog, så är nog hästa och ridning den bästa av alla droger. Hänger mig till en annan drog ochså, arbete, men den kan aldrig mäta sig.
Kanske det också är som Lussan sa idag, -Vilken tur att du har Larus just nu och att han går så fint =) Ja, han var magisk till och från idag... Larus är alltid till och från, än så länge ;) Kjell Enhagers 54:a gjorde sig påmind... 54:an är att räkna alla sina bästa resultat/prestationer i varje enskilt moment och sätta ihop dem till en enhet, och idag gjorde vi en piruett för 9,5, att det inte var 10 beror bara på att jag är för feg för att sätta tio ;) och igår gjorde vi en serie tvåor som nog borde fått en nia... vänta ett tag till, då har vi fått ihop en 90% runda =)
På eftermiddagen gjorde jag en av mina sorgligaste resor... mitt ältande har renderat ett beslut. Vet att det är klokt och riktigt men det gör ingen människa glad... Tänker använda ett av Magnus Kulls tips som var att i tanken ta sig till månen, se jorden som det lilla klot det är och så småningom ta mig tillbaka med det perspektivet det ger, eller så gör jag tidsresan så att jag passerar det onda och ser tillbaka från framtiden, för jag vet sedan förut att tiden läker alla sår...