Bästa tidpunkten att plantera ett träd på var för 20 år sedan, näst bästa är i dag.
måste vara grymt jobbigt och obehagligt. Har sett det men aldrig känt ångest så starkt... kallsvett pga obehagskänslor ja, få lite stresskänning när man har en deadline som inte är förknippad med nöje, ja det har väl hänt det också. Men när något bär iväg över en fysisk gräns det måste vara förfärligt... Undrar om det går att fostra sig själv, liksom man fostrar en unghingst? Liknelsen låter absurd, jag vet... men såhär, med en unghingst sätter du gränser väldigt tidigt, redan på stadiet, var inte för nära... som med en stressande tanke, kom inte för nära... För vad händer om man inte sätter den gränsen? hingtsen tar över en liten bit i taget och till slut krävs en enorm ansträngning för att mota undan hingsten, så den inte blir farlig. Tänk om det är så med tankar också, jag vet, de som har panikångest säger att det är en känsla som börjar koka upp, men tänk om... det kanske startar med en liten tanke, en som man knappast märker (som Duni, som tar ett steg närmare) och som sedan växer med rekordfart (som Duni, som tar över)... kanske är jag galen trots allt, jämföra Duni med panikångest ;)
Lindrig ångest över mitt inte helt färdiga kontorsarbete botades med att åka hem direkt efter morgonens harvning, till kontoret och göra klart de papper som bokföringsbyrån skulle ha :) Kändes genast mycket bättre när jag äntligen kunde lämna pärmar och högar av papper till någon annan ;)
Hade ändå inte kunnat rida med fokus på rätt saker innan kontoret var ur världen, så så fick det bli. Sen blev det fokus på butiken några timmar till av bara farten, så i morgon kommer jag ha ro att rida lite mer istället =)
I butiken händer det saker varje dag och faktiskt, Magnus Kulls idé om att i stället för att se sig som en krängare (ve och fasa) se sig som en som vill hjälpa sina kunder till bra produkter och val, känns väldigt mycket mer angenämnt ;) Passar min personlighet mycket bättre, klart man vill hjälpa till =)
Ur, Varför växer gräset: Felet med världen är att när vi människor är oförståndiga, är vi så tvärsäkra på allting - och när vi är kloka, är vi så fulla av tvivel. Bertrand Russel
