Bästa tidpunkten att plantera ett träd på var för 20 år sedan, näst bästa är i dag.
var den, min mans bil, innan jag lånade den... förstår faktiskt varför det finns en viss motvilja till att jag skall få använda den ;) Alla min mans bilar har alltid sett ut som nya, hur gamla de än är, och hans ögon lyser lika som mina om någon har sagt att jag har en fin häst ;) för min man är det när någon säger att hans bil ser ut som om den vore ny =) den gör inte det längre... efter en tur med Lexus i lånad trailer bakom, ett antal mil på blöta vägar, även grusvägar som en extra krydda, med mig klivande i och ur ett antal gånger och då gärna med stalleriga skor, vem som helst förstår stadiet... Med respekt har jag faktiskt inte lämnat någon hästutrustning eller skräp kvar i bilen och jag har förvarnat redan innan han får syn på den, kom även ihåg att tacka för lånet... hoppas det hjälper ;)
Innan detta föltransporterandet började hann jag med harvningen och ett kort pass med Duni. Även om det inte blev så länge var det mycket värt, gillar den killen ;)
Att träffa Rose-Marie och Ida på Täby är trevligt och intressant... Lexus var inte helt medgörlig just då, dag 1 från mamma. Skulle vilja påstå att vissa drag verkar ha slagit igenom mer än annat, jag går nu ;) eller något sådant... inte helt lättstoppad och på samma sätt som hon lyckades han göra sig okänslig och bara gick, än så länge inte större än att det gick att få stopp på men helt klart en egenhet som går i arv ;)
Efter allt körande mellanlandade jag i ridsportaffären och hjälpte Karin att packa upp lite nya saker som hade kommit... Många kunder på besök och med det nya kassasystemet tar den delen lite extra tid... det blir väl så i början innan vi har hunnit lägga in alla kunder och artiklar, men sen kommer det att bli superbra, hoppas jag =)
Vilka trevliga kunder jag har och extra trevligt idag, för jag fick skjuts till verkstaden så att jag kunde hämta min lastbil :) dessutom blev det en trevlig pratstund om ditt och datt i livet :) Lastbilen gick som tå
get, fast jag kände ingen direkt skillnad måste jag säga, så det var kanske inte konstigt att jag inte kände att fjädern hade gått av, tur att Danne och Henke såg det, för nästa steg hade blivit betydligt mycket mer besvärligt och betydligt dyrare... lastbilsreparationer är inte att leka med ;)
